Stoisk flykt till naturen

På onsdagen 22.4 satt jag på filosofiföreläsning. Eller ja, det var mer diskussion än föreläsning. I nästan en och en halv timme satt vi i smågrupper i Zoom och diskuterade livets mening utgående från olika frågor och andra tänkares tankar (i huvudsak Wittgenstein och Eagleton). Det var en av de mest givande diskussionerna jag haft, inte för att den skulle ha besvarat frågan om livets mening, utan för att den bjöd på så många perspektiv jag inte tänkt på förut. Med aningen vidgade vyer jag jag så vidare med dagen.

Vi fick en ny uppgift att utföra före nästa kursträff: att utföra övningarna som finns i materialet för den stoiska veckan. Så jag printade ut handboken vi fått och började skumläsa hurdan vecka jag hade framför mig. Lite irriterat plirade jag mot taket i min lägenhet. Grannarna väsnades. Det har blivit mera sådant nu på sistone. Jag suckade och läste vidare, kom på att jag var hungrig, men inte hade nåt att äta. Dags att handla.

Distraktioner. Det är någonting jag upplever att min vardag blivit rätt full av. Medan biblioteken var öppna brukade jag gå dit för att studera om dagarna. Där var det någorlunda lugnt och jag kunde bättre koncentrera mig på de studieuppgifter jag hade att utföra. Men nu när allting är stängt kräver studierna mer disciplin än jag ibland förmår uppbringa. Låt oss säga som så att jag är bra på att komma på ursäkter för att hitta på annat att göra.

Så nu hade jag en studieuppgift, den stoiska veckan, framför mig, och den kräver att man konsekvent utför tre uppgifter dagligen under sju dagar, en morgonmeditation, en uppgift mitt på dagen och en kvällsmeditation före läggdags. Inget utrymme för distraktioner, hellre disciplin.

Nu är jag vid slutet av dag två på min stoiska vecka. Jag sitter på en hård träsoffa intill en sprakande brasa i eldstaden och ser ut över sjölandskapet framför mig. Skymningen lägger sig sakta och tranorna har anlänt för att övernatta på åkern här framför. Tidigare idag har jag observerat både en falk och en örn.

Jag befinner mig alltså vid stugan (oroa er inte, jag är inom samma sjukvårdsområde där jag också bor så jag belastar ingen annans sjukvård eller nödcentral om något händer mig här). Jag har inte sett en själ sedan fredag då pappa var här och vi böt däck på bilen. Det har varit soligt men en kall nordlig vind har hållit nere temperaturen. Jag har fått elda nästan konstant i två dagar för att få stugan att bli varm, för att inte tala om att hålla värmen.

Det är ett enkelt liv. Jag vaknar rätt tidigt av mig själv, myser under täcket tills jag måste gå till dasset varpå jag sticker fötterna i mina crocks, biter ihop och går ut i den kyliga morgonluften och hälsar tranorna god morgon. Sedan är det morgonmeditationen som gäller. Efter det har jag tagit för vana att dra ett tarotkort och meditera över det i någon minut.

Efter morgonmeditationen följer tvagning i bastustugan (ännu en kylig morgonpromenad), eldning i vattenboilern och därefter frukost. Förmiddagens svala timmar passar bra för studier. Efter lunch utför jag stoiska veckans mitt-på-dagen uppgift och efter det har jag tagit för vana att utföra sysslor utomhus. Såhär på våren är det en hel del att göra. Jag har krattat (här finns mycket att kratta), myllat om i blomrabatterna, huggit ved och burit vatten från brunnen.

I något skede är det dags för middag, möjligt värmande av bastun, eller långa promenader. Före läggdags brukar jag läsa lite ur någon bok jag har på gång och sedan utföra kvällsmeditationen för stoiska veckan.

Det här blir min tredje natt här för detta år och stugan börjar äntligen kännas lite varmare nu. Jag behöver troligen inte elda i morgon förrän mot kvällen. Att komma hit var absolut rätt beslut för min del. Jag har äntligen fått ro att arbeta, någonting jag inte haft på snart två månader i staden. Studierna har känts som ett tvång, men nu är de enklare att utföra. Jag måste förstås åka in till stan ibland för att fylla på förråden, så i morgon blir en sådan dag. Jag startar på morgonen, utför lite ärenden hemma och handlar sedan före jag åker tillbaka hit.

Jag känner mig lugnare till sinnes här. I stan bar jag på en allt starkare irritation över grannarnas väsnande, bland andra saker. Här är det enda livstecknet jag ser från andra människor de bilar som passerar kanske tio gånger om dagen.

~Stella

Daglig praktik och andlighet

Det sägs ibland att man borde ha en daglig praktik, eller vissa rutiner i sitt liv för att må bra. Här ingår bland annat att äta regelbundet och att få tillräckligt med sömn och motion. Rutiner är ofta av godo eftersom de bidrar med mönster i livet. Sådana rutiner kan vara hur man sköter sina morgonsysslor: att vakna och sedan knäppa på tevattnet och låta det koka upp medan man borstar tänderna.

Speciellt i andliga kretsar talas det också om att man ska sköta om den andliga sidan av livet. Vare sig det består av daglig bön, bibel-läsning, meditation, yoga eller av att utföra Lesser Banishing Ritual of the Pentagram (LBRP). Jag kunde rada upp fler exempel, men det skulle föra oss ifrån min poäng.

En daglig praktik är inte alltid så enkelt.
Ibland är det som att vara en fågelunge som
ska lära sig flyga men fastnar någonstans
och behöver hjälp att ta sig loss. Men övning
ger färdighet.

En daglig praktik kan vara svår att upprätthålla ibland. Alltid blir den inte daglig för livet och jäkten och stressen kommer emot. Så är det bara. Damh the Bard skriver i sitt inlägg Daily Spiritual Practice om en kort ritual som han gör varje dag. Den har vissa likheter med LBRP men känns för mig mera jordnära och kunde enkelt modifieras för att passa vem som helst.

Några gånger varje år, inte minst när året lider mot sitt slut och det nya året närmar sig, kämpar jag med att försöka skapa nya dagliga vanor. Det är enkelt att säga "nu ska jag vända blad och börja göra X", när man i själva verket vet att det inte kommer att lyckas att börja gå till gymmet tre gånger i veckan och äta regelbundet precis varje dag. Inte för mig i varje fall, för en sådan livsstil förutsätter ett liv som i övrigt är drivet av regelbundenheter.

Mitt är inte det. Det drivs långt av ett kreativt kaos där inspiration flödar fritt och när olika aktiviteter. Det påverkas också av saker jag inte kan förutse: Besök av familj och bekanta, oförutsedda kostnader som skapar huvudbry, eller pandemier som ställer livet och vardagen helt på sin ända. Åtminstone lyckas jag någorlunda med att få tillräckligt med sömn och berömligt med att äta regelbundet. För tillfället.

Grundbehoven kommer helt enkelt först. Därefter kommer först de andliga behoven. Jag kan inte ha en daglig praktik utan att ha mina grundbehov tryggade. När de är det, kan jag börja fundera på att meditera, göra yoga eller andra saker som hjälper att balansera mitt sinne.

Likväl strävar jag till att försöka ha en daglig andlig praktik. Jag inser att det är genom små förändringar i livet som jag kan nå en mer beständig förändring och omforma mina vanor och rutiner. Rom byggdes inte på en dag, så att säga.


Så vad består min (dagliga) andliga praktik av? 

För tillfället innefattar den affirmationer, meditation och läsning samt uppmärksammande av måncyklerna och årshjulet. Jag ska elaborera lite.

Bokhyllan har både uppdaterats och
omorganiserats efter att denna bild togs.

• Dagliga affirmationer: Affirmationer innebär positiva bekräftanden om självet. Inspirerad av övning nummer tre i Mat Auryns Psychic Witch har jag nu en veckolång prövotid på gång med en specifik affirmation. Jag har aldrig varit särskilt bra på dem, men teorin är att ju mer man tänker på ett visst sätt, desto enklare blir det att tänka på det sättet. Auryn referear till hjärnans neuroplasticitet och skriver vidare att ju oftare vi repeterar ett visst mönster, desto mer ingrott blir det i oss.
• Daglig meditation: Tankarna för lätt iväg oss på avvägar när vi sätter oss ner för att meditera, speciellt om vi har en lång och intrycksfylld dag bakom oss. Övning nummer fyra i Auryns bok är en grundövning för meditation: sätt dig till rätta på en lugn plats, ställ timern på 5 minuter och koncentrera dig enbart på din andning. Om en distraherande tanke dyker upp, notera den och släpp den. För sedan koncentrationen åter till andningen. Om 5 minuter börjar kännas som en kort tid är det bara att öka på minuterna. Jag brukar ha på lugn musik i bakgrunden.
• Läsning: Jag har en bok på nattduksbordet konstant. Min strävan är att läsa ett kapitel om dagen, före läggdags. Alltid lyckas det här inte och realiteten kan vara att jag läser ett kapitel i veckan, speciellt ifall det är en bok med många övningar. Jag är en läsare som låter texter ta tid. Alternativt är jag uppe för sent och orkar helt enkelt inte läsa. Men jag vägrar racka ner på mig själv för det.
• Måncyklerna: Jag noterar månfaserna i min bullet journal och brukar också planera vissa aktiviteter enligt dem. Förutom att fira fullmånen försöker jag påbörja projekt strax efter nymåne och avluta pågående projekt under avtagande måne. Som en ny sak försöker jag utföra inre reflektioner mer aktivt under måncykelns slutskeden.
• Årshjulet: Årshjulet noterar jag genom att fira sabbaterna men också genom att låta mig inspireras av naturen och årstidernas skiftningar.

Måncyklerna och årshjulet har länge varit en del av min praktik, men det tog tid innan de blev det. Att införa dagliga övningar eller rutiner har varit mycket svårare och beror mycket på hur livssituationen ändrar. För tillfället försöker jag alltså dagligen göra affirmationer, meditera 5-15 minuter och läsa ett kapitel per kväll.

Att skapa nya vanor tar tid. Liksom när tankarna far iväg med en under meditation får man lugnt bara konstatera att nu gjorde de så och återgå till det man egentligen skulle göra. Bit för bit faller nya rutiner på plats. Men liksom med livet överlag ska man vara öppen för att förändra också dessa vanor om de blir allt för rutinmässiga eller inte längre fyller sitt syfte.

Back to basics, Narren och meditation

Det här året har börjat få ett genomgående tema i mitt magiska liv: back to basics. Jag märker att jag hela tiden återkommer dels till mina rötter, där jag började mitt magiska praktiserande, och dels mer och mer till att repetera grundprinciper. På sätt och vis har jag kommit till ett skede där det känns som om jag står inför inte bara en bladvändning eller ett nytt kapitel, utan en helt ny bok. Och inledningen till den består av repetition av de grundläggande principerna för de saker jag redan lärt mig. Man måste repetera före man kan gå vidare med nytt material så att säga.

Många av de böcker jag läst på senare tid är sådana som jag önskar att jag haft då jag började praktisera magi. Även om de på sitt sätt är grundböcker så känns de inte som typiska "nybörjarböcker". De är vuxnare i sin ton på något vis.

Narren ur Raider-Waite-
kortleken

Samtidigt står jag här och känner mig som Narren, med huvudet i det blå och sinnet fyllt av äventyr och med ena foten halvvägs över avgrunden. Allting känns nytt samtidigt som det jag läser och lär mig nu är någonting jag kan reflektera över med min tidigare förkunskap. Kanske är det Narrens väska med kollektiv kunskap jag bär, redskapen jag kommer att lära mig använda under denna färd.

Ja, det känns som om jag gått in i en ny fas av mitt lärande och min praktik. Det jag som bäst håller på att lära mig på nytt och se på nya ögon med är meditation och mentala förmågor. Mat Auryns bok Psychic Witch är den senaste boken jag öppnat och jag har bestämt mig att ta den bitvis och faktiskt göra övningarna som beskrivs i den. För hur många gånger har jag inte läst en bok och bara skippat övningarna, för "det här har jag ju gjort förr"? Rätt så ofta.

Inte denna gång. Jag har alltså kommit till den första övningen som är förrädiskt enkel. Jag har suttit här och småskrattat för mig själv när jag försökt göra den.

Övningen går alltså ut på att man ska räkna ner från etthundra till noll och tanken är att när man når noll ska man ha gått in i alfa state (vad än det må heta på svenska) som är det läge hjärnan befinner sig i när man mediterar. Varje gång man märker att tankarna vandrar iväg med en, eller någon distraherande tanke dyker upp ska man börja om från etthundra. Meningen är också att man ska ha full fokus på varje siffra man räknar sig igenom på vägen.

Ponera att göra det här i en stadslägenhet när ljudet från gatutrafiken letar sig in, någon i höghuset smäller i en dörr och lillkillen på våningen ovanför löper från ena ändan av lägenheten till den andra. Svårt är det. Lägg så till att jag inte vet om jag någonsin förr räknat ner från etthundra till noll. Det gick ungefär så här:

"100, 99, 98, 97... öööh... 96?"

*fnissar åt min bortkommenhet*

"100, 99, 98, 97, 96, 95, 94, 93, 92, 91, 90, 80, 81, 82... vah?"

*djup suck*

Och så fortsatte det...

Till slut gav jag upp med att helt hålla min koncentration på siffrorna, men jag hämtade lugnt tillbaka tankarna till dem när de distraherades av olika ljud eller andra tankar (som "borde jag baka mera bröd?" eller "den där halvfärdiga särken..."). Jag tänker mig att det kanske krävdes att jag skulle räkna ner från etthundra åtminstone en gång i livet före jag mediterar samtidigt som jag gör det. Jag räknade dessutom högt för att kunna koncentrera mig lite bättre på det och märkte också att min röst omedvetet sjönk lite för varje tal jag uttalade.

Det märkliga är att det här nedräknandet hade en förvånansvärt lugnande effekt på mig. Trots att jag inte fokuserade så starkt som var tanken och vissa tankar så att säga slank igenom filtret, så känner jag mig nästan lika lugn nu som efter en bra grundning. Så jag tror definitivt att det här är en övning jag ska göra på nytt.

Auryns bok verkar annars också bra, såhär vid en första anblick, och jag ser fram emot att läsa och arbeta vidare med övningarna i den. Jag fick ju vänta på den här ett tag eftersom första upplagan hann ta slut just när jag beställde den. Jag tror också att jag kommer att skriva lite mera kring olika övningar i boken och mina tankar kring dem här på bloggen.

Som jag redan sade kommer jag att läsa den rätt långsamt och faktiskt försöka göra övningarna i den. Så det kan ju ta ett tag. Men du som läser är hjärtligt välkommen att följa med mig på detta äventyr där jag låter mig själv representeras av Narren som går ut i världen för att lära sig dess esoteriska dolda hemligheter.

Tills nästa gång, ha en lugn stilla vecka!

~Stella

Årshjulet och nytt moot

Under förra mootet tyckte de som var med att det skulle vara roligt med ett till moot denna vecka. SÅ jag ordnade en omröstning och eftersom rösterna föll jämt slog jag tärning. Resultatet föll på fredag den 3.4.2020, så kl 19.00 samlas vi än en gång till moot. Denna gång har vi dock årshjulet och dess växlingar som tema.

Jag grävde runt lite på Patheos och hittade ett blogginlägg av Thorn Mooney om temat: Making the Sabbats Real. Mooney skriver bland annat om hur hon fört dagbok genom året och hur hennes eget liv går i cykler. Det här är en bra reflektion.

Det här årshjulet tecknade jag för cykeln Samhain-Samhain.
Den sträcker sig alltså från November 20219 till October 2020.

Jag ser själv på livet som cykliskt: saker kommer och går, växer och avtar. Vissa perioder kan jag vara mycket inspirerad att sy och göra skapande saker, medan det andra perioder inte riktigt vill sig. Vissa cykler återkommer oftare än andra, lite som himlakropparnas rotationer: en del tar sig runt solen snabbare än andra.

Vi påverkas på olika sätt av året och årstidernas växlingar. De är någonting vi inte kan undvika för det är så tydliga, åtminstone här i Nordeuropa där vi har en tydlig vår, sommar och vinter (förutom i år då vintern har lyst med sin frånvaro söder om Lappland). Vi påverkas av den ökande och minskande mängden ljus, av mängden grönt i naturen, av det tryckande mörkret just före snön faller.

En cykel som för många personer som har en vagina är återkommande är menstruationscykeln som ofta kopplas samman med månen och dess växlingar. Vissa säger också att de känner sig påverkade av månen och att de inte kan sova under fullmånen.

Så det har jag tänkt en hel del på: vilka cykler i mitt liv är återkommande? Sammanfaller de med årshjulet, med solens växlingar eller med månen? Hur ofta återkommer olika saker och sker det vid samma tidpunkt varje år? Och så vidare.

Blir tänkandet för djupt och man behöver grunda sig med lite humor kan man läsa en mer humoristisk text av Jason Mankey: The BroWitch Wheel of the Year.

Ha det gott!
~Stella